Följ SMOB:s arbete

Nytt forskningsverktyg stärker möjligheten till kunskapsbaserade insatser.

Organiserad brottslighet är en av Sveriges mest akuta samhällsutmaningar. För att effektivt möta den krävs åtgärder som vilar på vetenskaplig grund och en kriminalpolitik som tar vara på aktuell forskning. Evidenskartan ger en samlad överblick över studier som utvärderar olika program och metoder inom området. Användaren kan utforska vilka typer av insatser som har studerats, i vilka länder de använts, vilka resultat som har rapporterats, och på vilken nivå i det förebyggande arbetet de hör hemma. Det gör det lättare att identifiera vad som fungerar, och var det saknas tillräcklig kunskap.

Bygger på systematiska översikter och etablerad metodik

Grunden för evidenskartan är en systematisk forskningsöversikt där studier har granskats och valts ut enligt internationellt erkänd metodik. Det innebär att kartan inte bara visar att det finns forskning – utan också att den håller en kvalitet som gör den användbar för både praktiker och beslutsfattare.

Samtidigt blir kartan ett verktyg för forskarsamhället genom att synliggöra kunskapsluckor som behöver fyllas för att stärka framtida brottsförebyggande arbete.

”I evidenskartan kan man navigera sig fram till olika insatser, och sortera utifrån aktör, verksamhet, interventionstyp, region där studierna genomförs, samt hur man har mätt effekterna av insatserna” berättar Lina Leander filosofie doktor i psykologi. Ann Kristine Jonsson informationsspecialist fortsätter ”Bakom vår evidenskarta ligger ett rigoröst arbete baserad på en systematisk och transparent metod för att säkerställa tillförlitliga resultat”.

I linje med Vetenskapsrådets rekommendationer

Evidenskartan ligger i linje med Vetenskapsrådets betoning på forskningens roll i kriminalpolitiken och utgör ett konkret genomförande av dessa rekommendationer. Många myndigheter och särskilt kommuner saknar i dag resurser och tillgång till vetenskapliga databaser, vilket försvårar användningen av evidens i det brottsförebyggande arbetet. SMOB:s evidenskarta möter detta behov genom att samla och förmedla kvalitetssäkrad kunskap i en tillgänglig form, som stärker möjligheterna till kunskapsbaserat förebyggande arbete.

Lina betonar att ”Evidenskartan riktar sig till den som vill få en överblick över hur väl beforskade olika insatser är för att förebygga organiserad brottslighet. Kartan riktar sig till forskare, professionsgrupper och beslutsfattare. Lina fortsätter ”Samverkan mellan olika aktörer är ofta avgörande för att bekämpa den organiserade brottsligheten och evidenskartan innehåller flera insatser som fokuserar på samverkan”.

Ett verktyg för långsiktigt förändringsarbete

Evidenskartan är inte bara en samling forskningsresultat, det är ett konkret stöd för att utveckla mer hållbara, effektiva och kunskapsdrivna insatser. Genom att sammanföra forskning, praktik och policy ger verktyget bättre möjligheter att fatta välgrundade beslut i arbetet mot organiserad brottslighet.

Evidenskartan bygger på Vetenskapsrådets rapport Insatser, åtgärder och metoder för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk – evidens, behov och förmåga, framtagen av forskare verksamma bland annat inom SMOB. Kartan kommer att kontinuerligt uppdateras av SMOB för att analysera in den senaste forskningen

Till Rapporten

Arbetslivskriminalitet är ett systemhotande samhällsproblem som utgör en viktig del av den kriminella ekonomin. Det undergräver förtroendet för institutioner, snedvrider konkurrensen samt bidrar till att offentliga medel hamnar i fel händer. Arbetslivskriminalitet griper djupt in i samhällets fundament, i förtroendet för våra institutioner, i rättvisan på arbetsmarknaden och i människors vardagliga trygghet. Det är en brottslighet som sällan syns direkt, men vars konsekvenser är högst påtagliga, både för individer och för samhällsekonomin i stort. Problemet är komplext och omfattar bland annat organiserad brottslighet i företagsmiljöer, arbetsmiljöbrott, skattebrott, exploatering av arbetskraft och utnyttjande av arbetstagare.

Riksdagsseminariet behandlade effektiva åtgärder för att motverka arbetslivskriminalitet både på kort och lång sikt. Med fokus på politik, forskning, utbildning och samverkan mellan viktiga samhällsaktörer diskuterades hur Sverige effektivt kan arbeta med förebyggande insatser för att motverka arbetslivskriminalitet.

De medverkande pekade på vikten av att genomföra gemensamma kompetenshöjande insatser för att stärka utsatta arbetstagares kunskap om sina rättigheter och att ge möjlighet till kompetensutveckling för medarbetare i både privat och offentlig sektor, så att de får bättre kunskap i sin arbetsvardag för att motverka den kriminella ekonomin. Ola Pettersson, ordförande för Delegationen för arbetslivskriminalitet, lyfte bland mycket annat fram vikten av informationsutbyte och kompetensförsörjning.

Petra Lundh, rikspolischef:
”Det är viktigt att vi tillsammans hittar fasta och uthålliga former för att forska mer kring denna typ av brottslighet, för att kunna höja kunskapen och skapa riktade utbildningar inom de olika problemområdena. SMOB är ett initiativ som jag tror kan vara en lösning, där jag och polisen ser fram emot att delta i det fortsatta arbetet.”

Under seminariet betonades att det är av största vikt att underlätta för företag och den offentliga sektorn att ha fungerande verktyg i sina upphandlingar och inköp, för att inte tvingas välja lägsta pris framför funktionella lösningar. När upphandlingar slaviskt styrs av pris är det svårt för seriösa företag att delta, och många entreprenörer väljer helt och hållet bort vissa branscher då det är för många kriminella element som hindrar långsiktigt företagande. Den organiserade brottsligheten hittar källor för finansiering både i näringslivet genom företag och i den offentliga ekonomin där bidragssystemet utnyttjas.

Andra viktiga aspekter för att motverka arbetslivskriminalitet som påtalades var vikten av att stärka och förbättra förutsättningarna för utländsk arbetskraft, hitta lösningar och förbättra problematiken kring sekretess. Arbetet mot arbetslivskriminalitet kräver uthållighet och koordination, och det behövs fler internationella samarbeten. De övriga nordiska länderna ligger i före oss, och Sverige behöver pröva och utvärdera några av deras modeller.

Gustav Amberg, rektor vid Södertörns högskola:
”Jag vill lyfta fram SMOB som en plattform för tvärsektoriell samverkan. SMOB är ett partnerskap där forskning, operativ kunskap och samverkande aktörer möts i ett gemensamt arbete mot organiserad brottslighet i dess många former.”
Gustav fortsätter: ”Det bygger på en grundläggande insikt – att ingen aktör ensam kan ha hela bilden, men att vi tillsammans kan närma oss en gemensam förståelse och strategi.”

Ett flertal av de medverkande lade tonvikten på att det är dags att agera och ta nästa steg – helt enkelt att kavla upp ärmarna och börja arbeta.

Jag träffade Ulrika Redlund från Arbetsförmedlingen, som i dagarna har genomfört SMOB:s grundkurs i kriminell ekonomi med godkänt resultat. I sin vardag arbetar Ulrika som kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingens huvudkontor, där hon främst jobbar med frågor som rör förändringsledning, utveckling och samordning.

Ulrika – vilka lärdomar tar du med dig från kursen?

”Kriminell ekonomi är ett relativt nytt område för mig. Jag visste inte att det är så pass utbrett, omfattande och komplext. I mitt arbete är det viktigt att se vilka systemförändringar vi kan genomföra för att både förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar och självklart för att säkerställa en god förvaltning, säger Ulrika och fortsätter ”Det är även viktigt att bygga in lärandet i introduktionen till olika yrkesroller och i den löpande kompetensutvecklingen, samt att ha en levande dialog på arbetsplatsen. En ökad medvetenhet bland medarbetarna är central!

Vad tycket du om kursen utifrån dess perspektiv på att motverka kriminell ekonomi?

”Utbildningen var bra. Den var omfattande för att vara på grundläggande nivå, och jag lärde mig mycket. För att klara testerna efter varje modul krävdes ett rejält fokus under både inläsning och seminarier. Kanske var vissa frågor lite för detaljerade, som jag uppfattade dem, för en grundläggande nivå. Ulrika tillägger ”Att lära mig mer om kriminell ekonomi med fokus på välfärdssamhället vore intressant och värdefullt.

Tack, Ulrika, för att du tog dig tid att svara på ett par frågor. Jag tar med mig ditt förslag om en ny kurs ”Nyfiken på kriminell ekonomi” Det är en strålande idé som introduktion till ämnet kriminell ekonomi.