Sverige mot organiserad brottslighet SMOB
Genom tvärsektoriell samverkan, kunskapsutveckling och forskning stärker SMOB Sveriges förmåga att motverka organiserad brottslighet med fokus på kriminell ekonomi.
Mobiliserar samhällsaktörer mot kriminell ekonomi
Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) är ett partnerskap som syftar till att stärka Sveriges förmåga att bekämpa organiserad brottslighet, med särskilt fokus på den kriminella ekonomin. Genom att stärka tvärsektoriell samverkan mellan olika samhällsaktörer bidrar SMOB till att motverka organiserad brottslighet.
Den kriminella ekonomin är en stark drivkraft bakom många typer av brott och påverkar såväl offentlig som privat sektor. Det är en brottslighet som sällan syns direkt, men vars konsekvenser är högst påtagliga – både för individer och för samhällsekonomin i stort. Problemet är komplext och omfattar bland annat organiserad brottslighet i företagsmiljöer, arbetsmiljöbrott, skattebrott, exploatering av arbetskraft och utnyttjande av arbetstagare.
SMOB är en unik och nyskapande satsning mellan myndigheter, akademi, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer. Initiativet syftar till att stärka arbetet mot organiserad brottslighet genom utbildning, forskning, innovation och tvärsektoriell samverkan. SMOB skiljer sig från tidigare insatser genom att fungera som ett centralt kunskapsnav där olika beståndsdelar, som tidigare saknats, nu samlas och integreras.
Forskning- och analyslabb
SMOB erbjuder avancerade analytiska verktyg och metoder som möjliggör djupgående undersökningar och analyser, för att stärka organisationers förmåga att avslöja och motverka organiserad brottslighet.
Kompetensutveckling – Utbildning
Genom utbildning och kompetenshöjande insatser stärker SMOB motståndskraften och skapar bättre förutsättningar för att identifiera, förebygga och motverka organiserad brottslighet.
Tvärsektoriell samverkan
Arbetet i SMOB bidrar till att skapa en gemensam och enhetlig strategi för samverkan, där viktiga samhällsaktörer tillsammans arbetar för att motverka organiserad brottslighet.
Aktuellt – Läs fler nyheter
Årets heldagskonferens – den 11 november är det dags igen.
Årets tema är Institutioner under press – kriminellt inflytande. Under dagen möter vi nationella och internationella keynote-talare och tar del av paneler, samtal och erfarenheter med fokus på hur kriminellt inflytande påverkar samhället och hur vi tillsammans kan möta utvecklingen. Välkommen till en dag där vi samlar kraft och kunskap mot kriminell ekonomi. Håll utkik efter inbjudan.
11 november 2026 | 09.00–16.00 | SPACE, Stockholm
Penningtvätt – från kunskap till praktisk nytta
Kursen i penningtvätt ger nya perspektiv på hur penningtvätt kan identifieras, förstås och föras vidare i det dagliga arbetet mot kriminell ekonomi. Lovisa Westby på Migrationsverket och Michael Palmqvist på NOA vid Polisen är två av över 2 000 personer som har tagit del av SMOB:s kurser.
Hur vården och omsorgen riskerar att utnyttjas av organiserad brottslighet
Acta Publicas nya granskning visar hur den offentligt finansierade vården och omsorgen riskerar att utnyttjas av organiserad brottslighet. Fusk och felaktiga utbetalningar inom välfärden beräknas kosta samhället mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen.
Läs mer
Acta Publicas nya granskning visar hur den offentligt finansierade vården och omsorgen riskerar att utnyttjas av organiserad brottslighet. Fusk och felaktiga utbetalningar inom välfärden beräknas kosta samhället mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen.
Granskningen omfattar 2 798 verksamheter som i februari 2026 hade tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) att bedriva verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakom verksamheterna har Acta Publica kartlagt 1 555 ägarbolag och 10 369 personer som varit företrädare under de senaste fem åren.
Totalt har 87 riskföreträdare med kopplingar till bland annat ekonomisk brottslighet, kriminella mc-miljöer, våldsbejakande extremism och lokala kriminella nätverk identifierats. Av dessa var 39 aktiva företrädare för vård- och omsorgsverksamheter vid tidpunkten för granskningen. Riskaktörerna har kontrollerat 99 verksamheter med en sammanlagd omsättning på över tre miljarder kronor.
Kartläggningen visar också hur nätverken sträcker sig långt utanför de tillståndspliktiga verksamheterna. De nuvarande riskföreträdarna har haft engagemang i totalt 221 andra företag, bland annat inom vård och omsorg samt kontant- och personalintensiva branscher där riskerna för penningtvätt är större.
Ett annat resultat är att personer bakom verksamheter som förbjudits eller fått sina tillstånd återkallade fortfarande kan kopplas till andra bolag med aktiva tillstånd. Företrädare för 170 verksamheter som fått förbudsbeslut eller återkallade tillstånd kan kopplas till ytterligare 334 aktiva vård- och omsorgsverksamheter med en sammanlagd omsättning på nära 32 miljarder kronor.
Granskningen visar även att 73 företrädare inom branschen har avtjänat fängelsestraff sedan 2005 och att 16 personer har meddelats näringsförbud sedan 2010. Samtidigt finns brister i kontrollen av ägarförändringar och bolagsförmedling.
Sammantaget tecknar rapporten en bild av en välfärdsmarknad där kriminella och andra riskaktörer kan etablera sig och fortsätta verka trots tidigare ingripanden. Det väcker frågor om hur systemet kan stärkas för att skydda skattefinansierade välfärdsresurser från att utnyttjas av organiserad brottslighet.
.
SMOB medfinansieras av Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden (ESF) arbetar för att förbättra arbetsmarknaden och stärka välfärden i Sverige. Genom olika projekt utvecklas och testas nya sätt att organisera arbetet, samarbeta mellan olika aktörer och stödja människor att komma in eller tillbaka till arbetslivet. Det kan till exempel handla om att hitta bättre metoder för kompetensutveckling eller att skapa nya vägar till sysselsättning för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden.
De erfarenheter och lösningar som fungerar bra i projekten kan sedan användas i den ordinarie arbetsmarknadspolitiken och i våra välfärdssystem. På så sätt bidrar ESF till långsiktiga förbättringar i samhället.
ESF i Sverige har också byggt upp en gedigen kunskap om hur EU:s stödprogram fungerar och om den europeiska sammanhållningspolitiken.
