Ta del av nyheter och aktuella händelser

Diskussionerna kretsade kring två huvudspår: utbildning och samverkan. På plats från Center of Public and Justice fanns Melissa M. Lubin, PhD och dekan, Marvin Haiman, Executive Director och Assistant Professor of Public Safety, samt William Paige, programansvarig och medarbetare från SMOB samt från IPA – Institutionen för polisiärt arbete vid Södertörns högskola.

Trots olikheter i utbildningssystemen mellan Sverige och USA, delades många gemensamma utmaningar. Det fanns särskilt ett samstämmigt behov av att stärka specialistkompetens inom brottsbekämpning. Gästerna berättade om sina inkluderande utbildningar som inspirerar de studerande att ifrågasätta traditionella antaganden och anta ett framåtblickande tillvägagångssätt för att lösa samtida utmaningar inom allmän säkerhet och organiserad brottslighet inkluderande undervisningsfilosofi. Det uppmuntrar studenter att ifrågasätta gamla mönster och tänka långsiktigt kring lösningar på dagens säkerhetsproblem.

Båda parter lyfte vikten av samverkan med det omgivande samhället. SMOB:s modell, där tretton partners från offentlig sektor, arbetsmarknad och näringsliv erbjuder sina anställda utbildningar i hur man motverkar organiserad brottslighet, väckte stort intresse. Det praktiska, lösningsorienterade angreppssättet framhölls som särskilt inspirerande.

Marvin Haiman höll även en föreläsning om polisens vardag i Washington D.C. – en stad präglad av både politisk turbulens och sociala utmaningar. Han gav en öppen inblick i det amerikanska perspektivet på brottsbekämpning i en komplex storstadsverklighet.

Besöket omfattande med en rundvandring på IPA:s utbildningslokaler där deltagarna fick möta lärare och utbildningsansvariga, ett uppskattat inslag för ett givande kunskapsutbyte över Atlanten.

Arbetslivskriminalitet är ett systemhotande samhällsproblem som utgör en viktig del av den kriminella ekonomin. Det undergräver förtroendet för institutioner, snedvrider konkurrensen samt bidrar till att offentliga medel hamnar i fel händer. Arbetslivskriminalitet griper djupt in i samhällets fundament, i förtroendet för våra institutioner, i rättvisan på arbetsmarknaden och i människors vardagliga trygghet. Det är en brottslighet som sällan syns direkt, men vars konsekvenser är högst påtagliga, både för individer och för samhällsekonomin i stort. Problemet är komplext och omfattar bland annat organiserad brottslighet i företagsmiljöer, arbetsmiljöbrott, skattebrott, exploatering av arbetskraft och utnyttjande av arbetstagare.

Riksdagsseminariet behandlade effektiva åtgärder för att motverka arbetslivskriminalitet både på kort och lång sikt. Med fokus på politik, forskning, utbildning och samverkan mellan viktiga samhällsaktörer diskuterades hur Sverige effektivt kan arbeta med förebyggande insatser för att motverka arbetslivskriminalitet.

De medverkande pekade på vikten av att genomföra gemensamma kompetenshöjande insatser för att stärka utsatta arbetstagares kunskap om sina rättigheter och att ge möjlighet till kompetensutveckling för medarbetare i både privat och offentlig sektor, så att de får bättre kunskap i sin arbetsvardag för att motverka den kriminella ekonomin. Ola Pettersson, ordförande för Delegationen för arbetslivskriminalitet, lyfte bland mycket annat fram vikten av informationsutbyte och kompetensförsörjning.

Petra Lundh, rikspolischef:
”Det är viktigt att vi tillsammans hittar fasta och uthålliga former för att forska mer kring denna typ av brottslighet, för att kunna höja kunskapen och skapa riktade utbildningar inom de olika problemområdena. SMOB är ett initiativ som jag tror kan vara en lösning, där jag och polisen ser fram emot att delta i det fortsatta arbetet.”

Under seminariet betonades att det är av största vikt att underlätta för företag och den offentliga sektorn att ha fungerande verktyg i sina upphandlingar och inköp, för att inte tvingas välja lägsta pris framför funktionella lösningar. När upphandlingar slaviskt styrs av pris är det svårt för seriösa företag att delta, och många entreprenörer väljer helt och hållet bort vissa branscher då det är för många kriminella element som hindrar långsiktigt företagande. Den organiserade brottsligheten hittar källor för finansiering både i näringslivet genom företag och i den offentliga ekonomin där bidragssystemet utnyttjas.

Andra viktiga aspekter för att motverka arbetslivskriminalitet som påtalades var vikten av att stärka och förbättra förutsättningarna för utländsk arbetskraft, hitta lösningar och förbättra problematiken kring sekretess. Arbetet mot arbetslivskriminalitet kräver uthållighet och koordination, och det behövs fler internationella samarbeten. De övriga nordiska länderna ligger i före oss, och Sverige behöver pröva och utvärdera några av deras modeller.

Gustav Amberg, rektor vid Södertörns högskola:
”Jag vill lyfta fram SMOB som en plattform för tvärsektoriell samverkan. SMOB är ett partnerskap där forskning, operativ kunskap och samverkande aktörer möts i ett gemensamt arbete mot organiserad brottslighet i dess många former.”
Gustav fortsätter: ”Det bygger på en grundläggande insikt – att ingen aktör ensam kan ha hela bilden, men att vi tillsammans kan närma oss en gemensam förståelse och strategi.”

Ett flertal av de medverkande lade tonvikten på att det är dags att agera och ta nästa steg – helt enkelt att kavla upp ärmarna och börja arbeta.

Ulrika – vilka lärdomar tar du med dig från kursen?

”Kriminell ekonomi är ett relativt nytt område för mig. Jag visste inte att det är så pass utbrett, omfattande och komplext. I mitt arbete är det viktigt att se vilka systemförändringar vi kan genomföra för att både förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar och självklart för att säkerställa en god förvaltning, säger Ulrika och fortsätter ”Det är även viktigt att bygga in lärandet i introduktionen till olika yrkesroller och i den löpande kompetensutvecklingen, samt att ha en levande dialog på arbetsplatsen. En ökad medvetenhet bland medarbetarna är central!

Vad tycket du om kursen utifrån dess perspektiv på att motverka kriminell ekonomi?

”Utbildningen var bra. Den var omfattande för att vara på grundläggande nivå, och jag lärde mig mycket. För att klara testerna efter varje modul krävdes ett rejält fokus under både inläsning och seminarier. Kanske var vissa frågor lite för detaljerade, som jag uppfattade dem, för en grundläggande nivå. Ulrika tillägger ”Att lära mig mer om kriminellekonomi med fokus på välfärdssamhället vore intressant och värdefullt.

Tack, Ulrika, för att du tog dig tid att svara på ett par frågor. Jag tar med mig ditt förslag om en ny kurs ”Nyfiken på kriminell ekonomi” Det är en strålande idé som introduktion till ämnet kriminell ekonomi.

apporten sammanställer evidens för brottsförebyggande insatser och analyserar Sveriges kapacitet att utvärdera dessa. Den bygger på en systematisk översikt, en nationell kartläggning och en analys av utvärderingsförmågan inom området.

Syfte och målsättning

Rapportens syfte är att identifiera vilka åtgärder, metoder och insatser som visat sig effektiva för att förebygga brott kopplade till kriminella nätverk. Den syftar också till att belysa kunskapsluckor och föreslå åtgärder som kan bidra till att långsiktigt stärka det brottsförebyggande forskningsfältet i Sverige. Ett ytterligare mål är att analysera hur forskningskommunikation, tillgång till forskningsresultat och samverkan mellan forskning och praktik kan förbättras.

Rekommendationer för ett mer effektivt brottsförebyggande arbete

Genom att stärka forskningskommunikationen, förbättra samverkan, öka beställarkompetensen

och bygga en hållbar utvärderingskapacitet kan Sverige skapa bättre förutsättningar för en kunskapsbaserad kriminalpolitik som effektivt möter de utmaningar som brottsligheten, inte minst organiserad brottslighet, innebär. För att bygga upp en långsiktigt hållbar och evidensbaserad kriminalpolitik föreslår rapporten följande åtgärder:

1. Utgå från insatser med god evidens. Prioritera metoder som har vetenskapligt stöd för sin effektivitet.
2. Stärk tillgången till forskningsresultat. Säkerställ att beslutsfattare och praktiker har enkel tillgång till relevant forskning.
3. Främja samverkan mellan forskning och praktik. Skapa strukturer för kontinuerlig dialog och samarbete.
4. Utveckla beställarkompetens. Höj kunskapsnivån hos dem som beställer och implementerar insatser.
5. Förstärk den nationella utvärderingsförmågan. Utred hur Sveriges kapacitet att följa upp och utvärdera brottsförebyggande åtgärder kan stärkas.

Rapporten betonar behovet av en mer samordnad och strategisk ansats, där uppföljning och utvärdering integreras som en naturlig del i styrningen och utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet.

Rapporten är framtagen av en tvärvetenskaplig forskargrupp bestående av:

Amir Rostami, professor i kriminologi, Knut Sundell, docent i psykologi, Hernan Mondani docent i sociologi, Joakim Sturup, filosofie doktor i medicin, Johan Mellberg, filosofie doktor i nationalekonomi, Johan Bring, docent i statistik, Lina Leander, filosofie doktor i psykologi och Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist. Forskningsassistenter och övrig expertis i projektet har varit Irini Åberg, Evelina Davidsson, Therése Stråle, Anna Hultgren, Henrik Lövö och Ola Pettersson.

Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) vid Södertörns högskola och 4C – Forskarkonsortium för studier om kriminella samarbeten i Sverige vid Institutet för framtidsstudier, som har bidragit med expertkompetens.

Till Rapporten

Gängkriminalitet är inte bara ett säkerhetsproblem – det är i högsta grad ett tillväxt- och framtidsproblem. När en ung person med huvudet fullt av affärsidéer hindras av rädsla, av saknade resurser eller av att de enda framgångsrika ”företagarna” hen ser i sin närhet är de kriminella, då förlorar vi alla på det. Sverige och våra nordiska grannar har byggt sin framgång på hög social tillit och ett blomstrande företagsklimat. Dessa fundamentala värden riskerar nu att urholkas av den organiserade brottsligheten. Vi kan inte acceptera att utanförskapets logik får kväva entreprenörsandan hos de unga säger Pejvak Oghazi. Lyssna på hans framträdande som talare på Forskartorget, Göteborgs bokmässa 2025

Samtidigt drabbas även andra grupper i samhället, såsom personer med kognitiva funktionsnedsättningar, språkbarriärer eller låg digital kompetens. Allt detta i en tid av snabb teknikutveckling som enbart kan förväntas accelerera kommande åren och resultera i mer komplexa och flyttande brottsupplägg. I detta seminarium belyser vi vilka som drabbas, hur brotten går till och vad som krävs för att förebygga samt skydda äldre och andra utsatta grupper i samhället. Genom att beskriva den ekonomiska brottslighetens organisering i tid och rum skapar vi en bättre förståelse för hur strukturen som möjliggör brotten mot äldre och andra utsatta grupper ser ut, och även på hur man kan bekämpa och förebygga dessa. Lyssna på Hernans framträdande som talare på Forskartorget, Göteborgs bokmässa 2025.