Ta del av nyheter och aktuella händelser

Den kriminella ekonomin hotar grunden för vårt samhälle. Offentliga finanser urholkas, seriösa företag konkurreras ut, rättvisan på arbetsmarknaden påverkas och tilliten till samhällets institutioner försvagas. Rapporten pekar på att den kriminella ekonomin uppskattningsvis omsätter 352 miljarder kronor per år i Sverige, vilket motsvarar 5,5 % av BNP i omsättning. Vinsterna uppgår till 185 miljarder kronor.

De kriminella nätverken samarbetar. Samhällets motåtgärder måste därför vara samordnade, långsiktiga och kunskapsbaserade. Sedan lanseringen av partnerskapet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) i riksdagen i september 2024 har arbetet pågått med att stärka samhällets samlade förmåga att förebygga och motverka organiserad brottslighet genom utbildning, forskning, innovation samt strukturerad tvärsektoriell samverkan.

Amir Rostami, projektledare för SMOB och professor i kriminologi:
”Den kriminella ekonomin är i dag betydligt större än vad man tidigare haft kunskap om. När organiserad brottslighet agerar över sektors- och myndighetsgränser måste samhällets svar vara minst lika samlat.”
Han betonar vikten av samhandling: ”Genom SMOB och det nya samhällsrådet stärker vi nu förmågan att förena kunskap och strategiska prioriteringar i arbetet mot den kriminella ekonomin.”

SMOB tar nu ytterligare steg i mobiliseringen mot den organiserade brottsligheten genom inrättandet av ett Samhällsråd mot organiserad brottslighet. Rådet är ett strategiskt forum med ledande beslutsfattare som ska stärka samverkan för att motverka organiserad brottslighet och dess negativa effekter på samhället.

Det som gör samhällsrådet unikt är dess breda sammansättning. Här möts myndigheter, akademi, näringsliv och arbetsmarknadens parter för att gemensamt motverka organiserad brottslighet och kriminell ekonomi. Genom att förena expertis från hela samhället skapas bättre förutsättningar för ett mer sammanhållet och uthålligt motstånd mot organiserad brottslighet.

Initiativet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) bedrivs i form av ett partnerskap mellan Södertörns högskola, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogden, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv, LO och TCO. I Samhällsrådet deltar organisationerna med generaldirektör, ordförande eller motsvarande.

Rapporten har tagits fram i samverkan med Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB), där flera av rapportförfattarna är verksamma. Författarna bakom rapporten är Amir Rostami, Hernan Mondani, Johan Mellberg och Jesper Roine.

Fokus på strategisk brottsreduktion och kriminell ekonomi – OB 2.0

Den nya rapporten om myndigheternas gemensamma arbete mot organiserad brottslighet visar att satsningen nu går in i en ny fas – OB 2.0. Inriktningen är mer strategisk och långsiktig, med fokus på att slå mot den kriminella ekonomin och de bakomliggande strukturerna, snarare än enbart enskilda brott. Målet är att minska gapet mellan myndigheternas och de kriminellas förmåga.

OB 2.0 bygger på ett utvecklat arbetssätt där problem angrips från flera håll samtidigt. Genom att kombinera förebyggande insatser, operativt arbete och ökad samverkan mellan olika aktörer ska brottsbekämpningen bli mer effektiv. Särskilt fokus har under perioden legat på brott i hamnmiljöer, välfärdsbrott och miljöbrott kopplade till avfall. Samtidigt utvecklas arbetet mot att bli mer data- och informationsdrivet, i syfte att möjliggöra mer träffsäkra insatser.

Rapporten pekar också på flera kvarstående utmaningar. Företag och bolag används i stor utsträckning som verktyg i brottslig verksamhet, och begränsade möjligheter att upptäcka felaktiga uppgifter lyfts som en central svaghet. Behovet av förbättrad informationsdelning och utvecklad dataanalys är fortsatt stort, liksom vikten av internationellt samarbete i takt med att brottsligheten blir allt mer gränsöverskridande.

En del av utvecklingen är initiativet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB), som samlar akademi, myndigheter och arbetsmarknadens parter. Enligt rapporten har samarbetet stor potential att stärka kunskapsutbytet mellan sektorerna. SMOB fungerar som en oberoende kunskaps- och utvecklingsresurs för den myndighetsgemensamma satsningen och lyfts fram som ett viktigt verktyg för att möta den komplexa brottslighet som påverkar stora delar av samhället.

”Avfallsbrottslighet är ett område där brottsvinsterna är stora, jämförbara med exempelvis narkotikahandeln, men med låg risk att bli upptäckt.” Inom ramen för EcoCrim projektet har Evelina Davidsson tagit fram en forskningsöversikt om organiserad brottslighet inom avfallsverksamhet. Evelinas förhoppning är att översikten ska komma till nytta för både rättsväsendet och framtida forskning. Samtidigt pekar hon på att det behövs mer forskning på området, särskilt med fokus på svenska och nordiska förhållanden.

Avfallsbrott av den här typen bör förstås som en form av ekonomisk och organiserad brottslighet snarare än enbart som miljöbrott. De aktörer som är inblandade är ofta integrerade i legitima marknader och företag. Samtidigt har brottsmetoderna blivit allt mer sofistikerade, till exempel genom falsk eller manipulerad dokumentation och inslag av korruption. En stor del av avfallet försvinner dessutom utomlands genom gränsöverskridande avfallshandel.

Samverkan och informationsutbyte mellan myndigheter behöver stärkas, eftersom den organiserade avfallsbrottsligheten spänner över flera olika brottstyper. Harmoniserade indikatorer och ökad datadelning kan underlätta både lägesbilder och internationellt samarbete. Genom vidare analys av brottsmodus kan även svaga länkar i brottskedjan identifieras, vilket i sin tur kan förbättra det brottsförebyggande arbetet. Denna – och övriga rapporter i projektet – är viktiga eftersom kunskapen om organiserad brottslighets inblandning i avfallsverksamhet är låg i Sverige och det behöver sätta ljus på det här området för att kunna jobba brottspreventivt. 

Företag inom flera offentligt finansierade branscher uppvisar generellt god ekonomisk stabilitet och avviker inte negativt från övriga näringslivet när det gäller etablerade riskindikatorer. Det visar en ny studie baserad på registerdata för samtliga svenska aktiebolag under åren 2020–2023.

Genomlysningen omfattar företag i fyra branscher, personlig assistans, hälso- och sjukvård samt vård och omsorg, tandvård och avfallshantering som är offentligt finansierade, och undersöker om dessa skiljer sig från andra företag. Dessa verksamheter, som till stor del finansieras med offentliga medel, har ställts mot restaurang- och cateringföretag som är en känd riskbransch samt mot företag i övriga delar av ekonomin.

Jämförelsen utgår från ekonomiska nyckeltal, redovisningsmanipulation, skatteaggressivitet, antalet frivilligt reviderade företag, huruvida styrelsemedlemmar har konkurser i bagaget med mera. Riskindikatorer som har i tidigare forskning och tillsynsarbete kopplats till ekonomiska oegentligheter och förhöjd finansiell risk.

– Sammantaget visar resultaten att de offentligt finansierade branscherna inte sticker ut på ett negativt sätt. Tvärtom uppvisar de ofta bättre lönsamhet, lägre skuldsättning och starkare likviditet än jämförelsegrupperna och dessutom pekar de riskindikatorer vi har studerat på lägre eller likvärdig risk i de offentligt finansierade branscherna,säger Fredrik Hartwig ekonomie doktor, forskare och en av rapportförfattarna.

Den samlade bilden är samtidigt viktig att tolka med försiktighet, särskilt mot bakgrund av den ökande uppmärksamheten kring organiserad brottslighet i det svenska näringslivet. En central slutsats är att breda analyser på branschnivå riskerar att missa allvarliga problem om dessa är koncentrerade till en mindre andel företag eller till specifika aktörsnätverk. Därmed kan problem av stor betydelse för välfärdssystem och offentliga medel förbli svåra att upptäcka och ”försvinna i bruset”, trots att konsekvenserna för samhälle och välfärd kan vara betydande.

En ytterligare förklaring är att vissa aktörer medvetet kan arbeta för att upprätthålla en formellt korrekt fasad. Genom att undvika avvikelser i just de indikatorer som kan användas i tillsyn – exempelvis negativt eget kapital eller aggressiv skatteplanering – kan riskfyllda verksamheter framstå som stabila i officiella underlag.

Samtidigt kan resultaten delvis förklaras av de institutionella villkor som präglar offentligt finansierade verksamheter. Krav på tillstånd, uppföljning och återkommande kontroller skapar ett disciplinerat ramverk som gynnar administrativ ordning och regeluppfyllelse, vilket fångas upp av indikatorerna i rapporten, men som inte nödvändigtvis fångar mer komplexa former av missbruk.

– Det är viktigt att inte tolka stabil ekonomi och till synes låg risk enligt de indikatorer som används i rapporten som ett bevis på att problemen är lösta. Snarare visar resultaten att tillsyn och brottsförebyggande arbete behöver kombineras med mer träffsäkra, aktörsnära analyser, säger Fredrik Hartwig.

Rapporten pekar tydligt på behovet av att komplettera breda riskkartläggningar med riktade kontroller och fördjupad samverkan mellan berörda myndigheter, särskilt i verksamheter som finansieras med offentliga medel.

Erik Jonsson har genomgått den ämnesspecifika grundkursen i informationsdelning på SMOB, en digital utbildning som riktar sig till medarbetare i partnerskapet för SMOB. I sin yrkesroll rör Erik sig dagligen mellan informationskällor, myndighetssamverkan och analys, där målet är att ta fram underlag som faktiskt gör skillnad i arbetet mot organiserad brottslighet.

– Jag arbetar som underrättelsesamordnare i gruppen GSU, Gruppen för särskild underrättelse, i Polismyndigheten Region Nord. En stor del av min vardag handlar om att hämta in uppgifter från flera håll och sedan avgöra vad som är relevant att föra vidare. Det kan röra sig om information från Lantmäteriet, Skatteverket och Bolagsverket, men också från andra myndigheter och kommuner, fortsätter Erik. ”När ett ärende avslutas och materialet kan vara värdefullt för andra aktörer delas det vidare, ofta till underrättelsefunktioner hos exempelvis Ekobrottsmyndigheten.”

Från informationsdelningskursen tar han framför allt med sig en fördjupad förståelse för lagstiftningen kring informationsdelning, bland annat offentlighet och sekretess, den nya bestämmelsen 10 kap. 15 a § OSL samt den så kallade LUFFA-lagen.

Genomgången av samverkansfunktioner och strukturer anser Erik också vara användbar i det dagliga arbetet. Minst lika viktigt är dock det praktiska perspektivet, att vara noggrann med källhänvisningar och att våga ifrågasätta även etablerad information.

– Många kriminella omsätter i dag brottsvinster i fastigheter och företag, och nya pengar tvättas sedan in i den legala verksamheten. Det vore intressant att utveckla arbetssätt för att kunna stoppa det tidigt, innan strukturerna vuxit sig så stora att personerna blir svåråtkomliga.

Kursen var lärorik. Som en förbättring ser han gärna något kortare intervjuer och fler kunskapsfrågor med tydligare koppling till lagstiftning och organisation. Drivkraften för framtiden är att bli ännu bättre på att identifiera och bromsa kriminell ekonomi i ett tidigt skede.

– Ett arbete där rätt information, i rätt tid, kan vara helt avgörande, säger Erik avslutningsvis.

Diskussionerna kretsade kring två huvudspår: utbildning och samverkan. På plats från Center of Public and Justice fanns Melissa M. Lubin, PhD och dekan, Marvin Haiman, Executive Director och Assistant Professor of Public Safety, samt William Paige, programansvarig och medarbetare från SMOB samt från IPA – Institutionen för polisiärt arbete vid Södertörns högskola.

Trots olikheter i utbildningssystemen mellan Sverige och USA, delades många gemensamma utmaningar. Det fanns särskilt ett samstämmigt behov av att stärka specialistkompetens inom brottsbekämpning. Gästerna berättade om sina inkluderande utbildningar som inspirerar de studerande att ifrågasätta traditionella antaganden och anta ett framåtblickande tillvägagångssätt för att lösa samtida utmaningar inom allmän säkerhet och organiserad brottslighet inkluderande undervisningsfilosofi. Det uppmuntrar studenter att ifrågasätta gamla mönster och tänka långsiktigt kring lösningar på dagens säkerhetsproblem.

Båda parter lyfte vikten av samverkan med det omgivande samhället. SMOB:s modell, där tretton partners från offentlig sektor, arbetsmarknad och näringsliv erbjuder sina anställda utbildningar i hur man motverkar organiserad brottslighet, väckte stort intresse. Det praktiska, lösningsorienterade angreppssättet framhölls som särskilt inspirerande.

Marvin Haiman höll även en föreläsning om polisens vardag i Washington D.C. – en stad präglad av både politisk turbulens och sociala utmaningar. Han gav en öppen inblick i det amerikanska perspektivet på brottsbekämpning i en komplex storstadsverklighet.

Besöket omfattande med en rundvandring på IPA:s utbildningslokaler där deltagarna fick möta lärare och utbildningsansvariga, ett uppskattat inslag för ett givande kunskapsutbyte över Atlanten.

Arbetslivskriminalitet är ett systemhotande samhällsproblem som utgör en viktig del av den kriminella ekonomin. Det undergräver förtroendet för institutioner, snedvrider konkurrensen samt bidrar till att offentliga medel hamnar i fel händer. Arbetslivskriminalitet griper djupt in i samhällets fundament, i förtroendet för våra institutioner, i rättvisan på arbetsmarknaden och i människors vardagliga trygghet. Det är en brottslighet som sällan syns direkt, men vars konsekvenser är högst påtagliga, både för individer och för samhällsekonomin i stort. Problemet är komplext och omfattar bland annat organiserad brottslighet i företagsmiljöer, arbetsmiljöbrott, skattebrott, exploatering av arbetskraft och utnyttjande av arbetstagare.

Riksdagsseminariet behandlade effektiva åtgärder för att motverka arbetslivskriminalitet både på kort och lång sikt. Med fokus på politik, forskning, utbildning och samverkan mellan viktiga samhällsaktörer diskuterades hur Sverige effektivt kan arbeta med förebyggande insatser för att motverka arbetslivskriminalitet.

De medverkande pekade på vikten av att genomföra gemensamma kompetenshöjande insatser för att stärka utsatta arbetstagares kunskap om sina rättigheter och att ge möjlighet till kompetensutveckling för medarbetare i både privat och offentlig sektor, så att de får bättre kunskap i sin arbetsvardag för att motverka den kriminella ekonomin. Ola Pettersson, ordförande för Delegationen för arbetslivskriminalitet, lyfte bland mycket annat fram vikten av informationsutbyte och kompetensförsörjning.

Petra Lundh, rikspolischef:
”Det är viktigt att vi tillsammans hittar fasta och uthålliga former för att forska mer kring denna typ av brottslighet, för att kunna höja kunskapen och skapa riktade utbildningar inom de olika problemområdena. SMOB är ett initiativ som jag tror kan vara en lösning, där jag och polisen ser fram emot att delta i det fortsatta arbetet.”

Under seminariet betonades att det är av största vikt att underlätta för företag och den offentliga sektorn att ha fungerande verktyg i sina upphandlingar och inköp, för att inte tvingas välja lägsta pris framför funktionella lösningar. När upphandlingar slaviskt styrs av pris är det svårt för seriösa företag att delta, och många entreprenörer väljer helt och hållet bort vissa branscher då det är för många kriminella element som hindrar långsiktigt företagande. Den organiserade brottsligheten hittar källor för finansiering både i näringslivet genom företag och i den offentliga ekonomin där bidragssystemet utnyttjas.

Andra viktiga aspekter för att motverka arbetslivskriminalitet som påtalades var vikten av att stärka och förbättra förutsättningarna för utländsk arbetskraft, hitta lösningar och förbättra problematiken kring sekretess. Arbetet mot arbetslivskriminalitet kräver uthållighet och koordination, och det behövs fler internationella samarbeten. De övriga nordiska länderna ligger i före oss, och Sverige behöver pröva och utvärdera några av deras modeller.

Gustav Amberg, rektor vid Södertörns högskola:
”Jag vill lyfta fram SMOB som en plattform för tvärsektoriell samverkan. SMOB är ett partnerskap där forskning, operativ kunskap och samverkande aktörer möts i ett gemensamt arbete mot organiserad brottslighet i dess många former.”
Gustav fortsätter: ”Det bygger på en grundläggande insikt – att ingen aktör ensam kan ha hela bilden, men att vi tillsammans kan närma oss en gemensam förståelse och strategi.”

Ett flertal av de medverkande lade tonvikten på att det är dags att agera och ta nästa steg – helt enkelt att kavla upp ärmarna och börja arbeta.

Lena Nitz, expert inom brottslighet och trygghet vid Svenskt Näringsliv ” Utbildningarna ger medarbetaren en fördjupad kunskap och förståelse för den komplex fråga som kriminell ekonomi är, som i sin tur stärker den professionella rollen.”

Jag träffade Lena Nitz, expert inom brottslighet och trygghet vid Svenskt Näringsliv, för att jag var nyfiken på vad hon tycket om de grundutbildningar som Sverige mot organiserad brottslighet  SMOB erbjuder sina partnerorganisationer. Lena vad arbetar du med på Svenskt Näringsliv?

”Jag arbetar med frågor som rör företagens utsatthet för brott och otrygghet, och hur det påverkar näringslivets villkor i stort”.

Svenskt Näringsliv är en av SMOB:s partnerorganisationer som är involverade i arbetet mot organiserad brottslighet.   De samverkar med många myndigheter, bland annat Polisen, för att öka förståelsen för hur både mängdbrott och organiserad brottslighet drabbar företag och exploaterar näringslivets sårbarheter. En central del av arbete handlar om att utveckla samarbeten som stärker företagens motståndskraft, förebygger brott och bidrar till att minska den kriminella ekonomin.

Kommer du använda din kunskap från grundutbildningen i kriminell ekonomi?

”Ja, absolut. Kursen är relevant eftersom den fördjupar min förståelse för hur den kriminella ekonomin fungerar, både i form av vardagsnära mängdbrott som kostar företagen mycket pengar och i form av organiserad brottslighet som systematiskt exploaterar näringslivets sårbarheter säger Lena och fortsätter Kunskapen hjälper mig att på ett mer precist sätt förklara sambanden och riskerna för våra medlemsföretag, samt utveckla samarbeten för att förebygga brott och öka företagens motståndskraft. Det handlar om att kunna identifiera var sårbarheterna finns, förklara för beslutsfattare varför frågan är central för företagens konkurrenskraft, och bidra till att utveckla mer effektiva åtgärder mot både mängdbrott och organiserad brottslighet. En viktig del blir också att använda kunskapen i samarbeten med andra aktörer för att stärka företagens motståndskraft och minska den kriminella ekonomin. På så sätt är vi också en del i att förebygga och bekämpa den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin.

Två högaktuella grundutbildningar – Företag och organisationer som brottsverktyg och Kriminell ekonomi  

Utbildningen ger en grundläggande förståelse för hur företag och organisationer kan användas som brottsverktyg. Den syftar till att stärka deltagarnas förmåga att identifiera, förstå och motverka organiserad kriminalitet, oavsett yrkesroll. Inga förkunskaper krävs, och innehållet bygger på aktuell kunskap inom kriminalpolitik och ekonomiska strukturer.

Utbildningen erbjuder en bred introduktion till hur kriminell ekonomi fungerar och hur den hänger samman med organiserad brottslighet. Målet är att öka deltagarnas förståelse för dessa samband och att ge verktyg för att motverka denna typ av brottslighet. Inga förkunskaper krävs, och innehållet baseras på aktuell forskning och kunskap inom kriminalpolitik och ekonomi.

Lena, hur ser du på SMOB:s kompetensutvecklande kurser?  

Utbildningarna ger medarbetaren en fördjupad kunskap och förståelse för den komplex fråga som kriminell ekonomi är, som i sin tur stärker den professionella rollen. För arbetsgivare innebär det att man får bättre förutsättningar att identifiera risker, skydda sin verksamhet och bidra i det bredare brottsförebyggande arbetet – för att motverka den organiserade brottslighetens exploatering av företag samt mängdbrott.

Lena, du är delaktig i SMOB:s styrgrupp som representant för Svenskt Näringsliv , vad tycker du är extra viktigt i ert arbete mot organiserad brottslighet?

Det viktigaste är att vi hela tiden håller fast vid helhetsperspektivet – att organiserad brottslighet inte bara är ett problem för rättsväsendet utan för hela samhället. Vi måste se till att näringslivets erfarenheter och perspektiv finns med i arbetet, eftersom företagen både drabbas hårt och är en central del i den organiserade brottslighetens strategier. Att stärka både den privata och offentliga sektorns motståndskraft, utveckla samarbeten och arbeta långsiktigt med att minska den kriminella ekonomin är avgörande för hela samhällets säkerhet.

Till sist vad vill DU lära dig mer om för att motverka organiserad brottslighet med fokus på kriminell ekonomi? 

Jag tyckte kursen var mycket bra, med ett innehåll som både var relevant och användbart. Upplägget gav också möjlighet till reflektion och diskussion med andra som jag vet har gått kursen, vilket jag uppskattar eftersom våra olika perspektiv tillför mycket. Jag vill gärna fördjupa mig mer i de praktiska metoder som används för penningtvätt och annan brottslighet, särskilt hur företag utnyttjas i dessa upplägg. Jag vill också förstå mer om sambandet mellan mängdbrott och den organiserade brottslighetens systematiska exploatering av näringslivet – och hur vi genom samverkan kan utveckla verktyg som både förebygger brott, ökar företagens motståndskraft och bidrar till att minska den kriminella ekonominMer information om kurserna finns på plattformen CASA (https://smob.casaclient.se/) eller maila till smob@sh.se

apporten sammanställer evidens för brottsförebyggande insatser och analyserar Sveriges kapacitet att utvärdera dessa. Den bygger på en systematisk översikt, en nationell kartläggning och en analys av utvärderingsförmågan inom området.

Syfte och målsättning

Rapportens syfte är att identifiera vilka åtgärder, metoder och insatser som visat sig effektiva för att förebygga brott kopplade till kriminella nätverk. Den syftar också till att belysa kunskapsluckor och föreslå åtgärder som kan bidra till att långsiktigt stärka det brottsförebyggande forskningsfältet i Sverige. Ett ytterligare mål är att analysera hur forskningskommunikation, tillgång till forskningsresultat och samverkan mellan forskning och praktik kan förbättras.

Rekommendationer för ett mer effektivt brottsförebyggande arbete

Genom att stärka forskningskommunikationen, förbättra samverkan, öka beställarkompetensen

och bygga en hållbar utvärderingskapacitet kan Sverige skapa bättre förutsättningar för en kunskapsbaserad kriminalpolitik som effektivt möter de utmaningar som brottsligheten, inte minst organiserad brottslighet, innebär. För att bygga upp en långsiktigt hållbar och evidensbaserad kriminalpolitik föreslår rapporten följande åtgärder:

1. Utgå från insatser med god evidens. Prioritera metoder som har vetenskapligt stöd för sin effektivitet.
2. Stärk tillgången till forskningsresultat. Säkerställ att beslutsfattare och praktiker har enkel tillgång till relevant forskning.
3. Främja samverkan mellan forskning och praktik. Skapa strukturer för kontinuerlig dialog och samarbete.
4. Utveckla beställarkompetens. Höj kunskapsnivån hos dem som beställer och implementerar insatser.
5. Förstärk den nationella utvärderingsförmågan. Utred hur Sveriges kapacitet att följa upp och utvärdera brottsförebyggande åtgärder kan stärkas.

Rapporten betonar behovet av en mer samordnad och strategisk ansats, där uppföljning och utvärdering integreras som en naturlig del i styrningen och utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet.

Rapporten är framtagen av en tvärvetenskaplig forskargrupp bestående av:

Amir Rostami, professor i kriminologi, Knut Sundell, docent i psykologi, Hernan Mondani docent i sociologi, Joakim Sturup, filosofie doktor i medicin, Johan Mellberg, filosofie doktor i nationalekonomi, Johan Bring, docent i statistik, Lina Leander, filosofie doktor i psykologi och Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist. Forskningsassistenter och övrig expertis i projektet har varit Irini Åberg, Evelina Davidsson, Therése Stråle, Anna Hultgren, Henrik Lövö och Ola Pettersson.

Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) vid Södertörns högskola och 4C – Forskarkonsortium för studier om kriminella samarbeten i Sverige vid Institutet för framtidsstudier, som har bidragit med expertkompetens.

Till Rapporten

Ulrika – vilka lärdomar tar du med dig från kursen?

”Kriminell ekonomi är ett relativt nytt område för mig. Jag visste inte att det är så pass utbrett, omfattande och komplext. I mitt arbete är det viktigt att se vilka systemförändringar vi kan genomföra för att både förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar och självklart för att säkerställa en god förvaltning, säger Ulrika och fortsätter ”Det är även viktigt att bygga in lärandet i introduktionen till olika yrkesroller och i den löpande kompetensutvecklingen, samt att ha en levande dialog på arbetsplatsen. En ökad medvetenhet bland medarbetarna är central!

Vad tycket du om kursen utifrån dess perspektiv på att motverka kriminell ekonomi?

”Utbildningen var bra. Den var omfattande för att vara på grundläggande nivå, och jag lärde mig mycket. För att klara testerna efter varje modul krävdes ett rejält fokus under både inläsning och seminarier. Kanske var vissa frågor lite för detaljerade, som jag uppfattade dem, för en grundläggande nivå. Ulrika tillägger ”Att lära mig mer om kriminellekonomi med fokus på välfärdssamhället vore intressant och värdefullt.

Tack, Ulrika, för att du tog dig tid att svara på ett par frågor. Jag tar med mig ditt förslag om en ny kurs ”Nyfiken på kriminell ekonomi” Det är en strålande idé som introduktion till ämnet kriminell ekonomi.

Gängkriminalitet är inte bara ett säkerhetsproblem – det är i högsta grad ett tillväxt- och framtidsproblem. När en ung person med huvudet fullt av affärsidéer hindras av rädsla, av saknade resurser eller av att de enda framgångsrika ”företagarna” hen ser i sin närhet är de kriminella, då förlorar vi alla på det. Sverige och våra nordiska grannar har byggt sin framgång på hög social tillit och ett blomstrande företagsklimat. Dessa fundamentala värden riskerar nu att urholkas av den organiserade brottsligheten. Vi kan inte acceptera att utanförskapets logik får kväva entreprenörsandan hos de unga säger Pejvak Oghazi. Lyssna på hans framträdande som talare på Forskartorget, Göteborgs bokmässa 2025

Samtidigt drabbas även andra grupper i samhället, såsom personer med kognitiva funktionsnedsättningar, språkbarriärer eller låg digital kompetens. Allt detta i en tid av snabb teknikutveckling som enbart kan förväntas accelerera kommande åren och resultera i mer komplexa och flyttande brottsupplägg. I detta seminarium belyser vi vilka som drabbas, hur brotten går till och vad som krävs för att förebygga samt skydda äldre och andra utsatta grupper i samhället. Genom att beskriva den ekonomiska brottslighetens organisering i tid och rum skapar vi en bättre förståelse för hur strukturen som möjliggör brotten mot äldre och andra utsatta grupper ser ut, och även på hur man kan bekämpa och förebygga dessa. Lyssna på Hernans framträdande som talare på Forskartorget, Göteborgs bokmässa 2025.