Sverige står inför stora utmaningar när det gäller att bekämpa brottslighet, inte minst den organiserade brottsligheten. För att möta dessa utmaningar krävs en kriminalpolitik som vilar på vetenskaplig grund.
Vetenskapsrådet har publicerat en ny rapport som ger en tydlig översikt över den forskning som finns kring kriminalitet kopplad till kriminella nätverk. Rapporten sammanställer evidens för brottsförebyggande insatser och analyserar Sveriges kapacitet att utvärdera dessa. Den bygger på en systematisk översikt, en nationell kartläggning och en analys av utvärderingsförmågan inom området.
Syfte och målsättning
Rapportens syfte är att identifiera vilka åtgärder, metoder och insatser som visat sig effektiva för att förebygga brott kopplade till kriminella nätverk. Den syftar också till att belysa kunskapsluckor och föreslå åtgärder som kan bidra till att långsiktigt stärka det brottsförebyggande forskningsfältet i Sverige. Ett ytterligare mål är att analysera hur forskningskommunikation, tillgång till forskningsresultat och samverkan mellan forskning och praktik kan förbättras.
Rekommendationer för ett mer effektivt brottsförebyggande arbete
Genom att stärka forskningskommunikationen, förbättra samverkan, öka beställarkompetensen och bygga en hållbar utvärderingskapacitet kan Sverige skapa bättre förutsättningar för en kunskapsbaserad kriminalpolitik som effektivt möter de utmaningar som brottsligheten, inte minst organiserad brottslighet, innebär. För att bygga upp en långsiktigt hållbar och evidensbaserad kriminalpolitik föreslår rapporten följande åtgärder:
- Utgå från insatser med god evidens.Prioritera metoder som har vetenskapligt stöd för sin effektivitet.
- Stärk tillgången till forskningsresultat.Säkerställ att beslutsfattare och praktiker har enkel tillgång till relevant forskning.
- Främja samverkan mellan forskning och praktik. Skapa strukturer för kontinuerlig dialog och samarbete.
- Utveckla beställarkompetens. Höj kunskapsnivån hos dem som beställer och implementerar insatser.
- Förstärk den nationella utvärderingsförmågan. Utred hur Sveriges kapacitet att följa upp och utvärdera brottsförebyggande åtgärder kan stärkas.
Rapporten betonar behovet av en mer samordnad och strategisk ansats, där uppföljning och utvärdering integreras som en naturlig del i styrningen och utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet.
Rapporten är framtagen av en tvärvetenskaplig forskargrupp bestående av:
Amir Rostami, professor i kriminologi, Knut Sundell, docent i psykologi, Hernan Mondani docent i sociologi, Joakim Sturup, filosofie doktor i medicin, Johan Mellberg, filosofie doktor i nationalekonomi, Johan Bring, docent i statistik, Lina Leander, filosofie doktor i psykologi och Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist. Forskningsassistenter och övrig expertis i projektet har varit Irini Åberg, Evelina Davidsson, Therése Stråle, Anna Hultgren, Henrik Lövö och Ola Pettersson.
Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) vid Södertörns högskola och 4C – Forskarkonsortium för studier om kriminella samarbeten i Sverige vid Institutet för framtidsstudier, som har bidragit med expertkompetens.