Bilden av Sverige som ett av världens minst korrupta länder har börjat krackelera. Transparency International placerar nu Sverige bland de demokratier där den upplevda korruptionen ökar. Under de senaste tio åren har inget annat nordiskt land tappat lika mycket poäng i organisationens korruptionsindex.
En lokalpolitiker i Stockholm är ordförande i ett bolag som hyrt ut vikarier till kommunens förskolor och skolor för minst 19 miljoner kronor under den senaste mandatperioden. Bolaget vann en upphandling 2019, när politikern var vice ordförande i kommunens förskolenämnd och arbetsutskott.
I Västerbotten finns en lokalpolitiker vars partner är delägare i en stor byggkoncern. Dotterbolagen har tecknat flera stora avtal med kommunen och fakturerat minst 83 miljoner kronor 2022–2024, samtidigt som politikern varit ordförande i miljö- och byggnadsnämnden.
Det är några av de samband som framkommer i en ny rapport från Acta Publica, där korruptionsrisker kopplade till politikers företagande har granskats i en omfattning som tidigare inte gjorts. Kartläggningen omfattar drygt 1 000 bolag där politiker eller deras närstående under den senaste mandatperioden haft privata ekonomiska intressen, samtidigt som bolagen gjort affärer med den kommun eller region där politikern haft ett förtroendeuppdrag.
När privata ekonomiska intressen sammanfaller med offentlig beslutsmakt kan det uppstå sårbarheter för intressekonflikter, otillåten påverkan och, i allvarligare fall, korruption eller infiltration. Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) pekar på att den organiserade brottslighetens ökade användning av legala företag och samhällsstrukturer gör frågan särskilt angelägen. Det handlar inte bara om risken för ekonomiska förluster eller felaktiga beslut, utan också om ett demokratiproblem när tilliten till offentliga beslut och institutioner riskerar att försvagas.
”Det rör sig om affärer för 3,7 miljarder kronor under perioden 2022–2024. Det är hisnande belopp, och ändå har vi bara skrapat på ytan”, säger Malin Jansson, rapportförfattare. Hon fortsätter ”Bristande data och transparens kring offentliga affärer gör området svårt att granska, inte minst eftersom en allt större andel av inköpen sker genom kommunala och regionala aktiebolag.”
I flera fall har politiker haft uppdrag i nämnder med ansvar för de områden där affärerna skett eller suttit i de kommunala eller regionala bolag som avtalen omfattat. Affärerna gäller bland annat byggnation och uthyrning av lokaler, men också bemanning, catering, snöröjning och skolskjuts.
I drygt 350 bolag där politiker eller deras närstående haft engagemang finns minst en företrädare som dömts för ekonomisk brottslighet. I 71 bolag finns minst en företrädare med kopplingar till organiserad brottslighet. Av dessa har tio gjort affärer med det offentliga och fyra med den kommun eller region där politikern haft lokal makt.
De identifierade sambanden innebär inte i sig att korruption, jäv eller otillåten påverkan har förekommit. Däremot synliggör rapporten förhållanden och sårbarheter som kan motivera närmare granskning. Den understryker samtidigt betydelsen av transparens, fungerande kontrollsystem och tillgång till tillförlitliga data – för att kunna upptäcka riskerna innan de utvecklas till problem.
